De två första raderna på Vers 1 har samma ackord som miljoner
låtar genom hela musikhistorien, klassisk musik, visor och pop.
Countrymusik brukar t ex kallas för "three chords and the truth".
Tredje och fjärde raden har ackord som poplåtar på 1950-talet.
Dessa raders fyra ackord är mycket vanliga i all pop efter 2000.
Det nya är att ackord 5 inte är dominant, det leder inte till 1,
vilket gör att känslan av att 1 är grundackord minskar. Om du
spelar samma ackord men börjar på 6 (moll) så låter det ungefär
likadant. Det låter inte moll förrän det finns en dominant (3d).
En brygga visar att refrängen är på gång, bygger upp stämningen,
tar sats. Det fungerar bra att ligga på ackord 5 som är dominant
eftersom refrängen börjar på 1. Vanligt i gammal pop (schlager).
Ett säkert sätt att hitta de tre durackorden 1, 4 och 5 utan att räkna:
Hitta bara det första och flytta sedan halv och hel. Upp blir 4, ner
blir 5 och namnet är den bokstav siffran hamnar på! Om du bara flyttar
ett finger får du ett "parallellackord". Ett finger ett helsteg upp
från 1 blir 6 (moll) och ett finger ett halvsteg ner blir 3 (moll).
Ackord 2 måste också vara med i låten för att det är så vanligt att ta
2, 5 och 1 i den ordningen. I jazz kallas det två-fem-etta.
Siffror används ganska sällan, mest bland musiker och i en del
inspelningsstudios i Amerika. En stor fördel är att siffrorna
kan hjälpa dig att hitta rätt ackord och sätta rätt namn på det!
Om till exempel ackordet A höjs ett halvsteg blir det A# som uttalas "aiss".
Tänk att en hiss används för att komma uppåt. Om ett A sänks ett halvsteg
blir det A♭ som uttalas "ass" men andra ackord t ex E♭ och D♭ uttalas "ess"
och "dess". Tecknet ♭ för att sänka en ton eller ett ackord kommer av att
det fanns två olika B på senmedeltiden, ett som låg på samma ställe som
idag och kallades B durum (hårt B) och ett som låg ett halvsteg lägre och
kallades ♭ molle (mjukt B). Därifrån kommer orden dur och moll. Det hårda
liknade ett H och kallas fortfarande H i klassiska musikkretsar och på många
högskolor. När B kallas H kallas B♭ bara för B. Lite förvillande, eller hur?
Om du börjar ett ackord med ton 6 så blir nästa ton i ackordet en 1a och
avståndet mellan första och mittersta tonen blir ett halvsteg mindre än
om du börjar på 1. Den lilla skillnaden gör att det blir en helt annan
känsla i ackordet, eller hur? Moll! När du byter ackord gör du samma som
med durackorden, fast tvärtom, helt och halvt istället för halvt och helt.
För att få samma effekt som ackord fem är det vanligt att neråtstegen är lika
korta, alltså halva. Ackordet 5 fungerar som dominant till ackordet 1 och
3d fungerar som dominant till ackordet 6 om låten går i moll, alltså slutar
på 6, annars kan 3d fungera som växeldominant och växla över låten till 6.
En 1a som sprider sig ett halvsteg åt varsitt håll blir 3d, en växeldominant,
som dras till 6 (eller ackord som innehåller en 6a, som 4 och 2).
1#° kallas dim; två eller flera små terser; låter nästan som 6d som dras till 2
 
5sus ... som också kan se ut såhär!
 ← 5+ ; två eller flera stora terser.
 
C med stor sjua (Cmaj7) C med liten sjua (C7)
I blues och jazz är det ganska vanligt att ta durackord med "liten sjua",
vilket skulle kunna bero på att de egentligen är mollackord som spelas i dur
(alla mollackorden har liten sjua men bara ackord 5 bland durackorden).
"7-ackord" på gitarr. Powerchords, samma grepp kan bli nästan alla ackord!
     
Cmaj7 C7 E B♭ A D
(Em) (B♭m) (Am) (Dm)
| |
Vers 1
Får du luften att vibrera
hörs en ton, ja faktiskt flera:
Två- tre- fyr- å femtedelar,
det blir tonerna vi spelar!
Sju frekvenser har vi nu,
med halvsteg efter tre och sju
Ta varannan och du får det
enklaste ackordet!
Brygga
Är det stora steg i början,
blir det dur: ett fyra fem
men är det mindre blir det moll!
Det var ju lätt! Nu går vi hem! (och sjunger)
Refr.
Durackord blir aldrig fel
om du flyttar halv och hel!
Men ett finger åt något håll
skiljer dur från moll!
Om två går varsitt helsteg upp till
fem,
så känns det extra gôtt å komma
hem!
Vers 2
Ackordets namn är bokstaven
där första siffran e!
Det blir en stamton - A, B, C, D,
E, F eller G!
Ett kors (♯), höjer ackorden
och ett b (♭) kan sänka dem
men blir det mollackord så ska du
skriva dit ett "m"!
Stick
Mollackorden dom,
flyttar vi tvärtom;
i moll av mera mollig sort
går båda neråt lika kort
Brygga igen
Det här är lite intressant
Det liknar ackord fem,
som också kallas dominant,
som också längtar hem (och sjunger)
Refräng igen
Vers 3
En växeldominant kan ändra
riktning oftast går den
ett halvsteg upp från durtersen
på alla mollackorden.
Ett durackord som sprider sig
ett halvt åt varje håll
kan bli en praktisk växel
till sin parallell i moll
och durackord som krymper,
vi kan kalla dem för "dim" (°),
kan leda nästan vartsomhelst
(men svårt att hitta rim)
Håll kvar en prim på väg
två fingrar ner så får du sus
Om durackordets kvint går upp
ett halvt så blir det plus
Vers 4
I bluesmusik och rock'n'roll
finns toner mellan dur och moll;
så sjung i moll och spela dur!
Ganska logiskt, eller hur?
Om rock ska vara stark och hård,
kan vi ta ett powerchord,
eller mollackord i "dur",
som "hård" på franska, eller hur??
|
|1 |4 |
|1 |5 |
|1 |6 |
|4 |5 |
|1 |5 |
|6 |4 |
|1 |5 |
|6 |4 |
|5 |
|5 |
|5 |
|5 |
|1 |4 |
|1 |5 |
|1 |6 |
|4 |2 |
|2 |2 |
|5 |5 |
|5 |5 |
|1 |1 |
|1 |4 |
|1 |5 |
|1 |6 |
|4 |5 |
|1 |5 |
|6 |4 |
|1 |5 |
|6 |4m |
Ny tonart
(dur blir moll)
<♭3:
|6 |2 |
|6 |3 |
|6 |2 |
|6 |3d |
>
|5 |
|5 |
|5 |
|5 |
|1|4|1|5|1|6|4|2|
|2|2|5|5|5|5|1|1|
|1 |4 |
|1 |5 |
|1 |6 |
|6d |2 |
|1 |1 |
|3d |3d |
|6 |6 |
|4 |4 |
|1 |1 |
|1#°|(6d)|
|2 |2 |
|2° |2° |
|1 |1 |
|5sus |5 |
|5 |5 |
|5+ |5+ |
Dessa låter likadant!
"Moll" |
<♭3:
|6d |6d |
|2d |2d |
|6d |6d |
|3d |3d |
|65 |65 |
|25 |25 |
|65 |15 |
|25 |45 |
>
| | Dur
|1 |1 |
|4 |4 |
|1 |1 |
|5 |5 |
|15 |15 |
|45 |45 |
|15 |♭35 |
|45 |♯55 |
|
|
|1 1 1 1 |1 1 2 1 |
|1 1 1 1 |2 3 4 5 |
|↑1 ↓5 4 3 |3 3 3 3 |
|4 4 4 3 |2 2 3 2 |
|1 2 3 4 |5 6 7 ↑1 |
|↓7 6 5 4 |3 2 1 |
|1 1 3 3 |5 5 5 3 |
|4 3 3 2 |1 1
1 1|↓5 5 5 5 5 5 5 5
|7 7 7 7 7
7 7 7 |↑2 2 2 2 2
2 2 2 |4 4 4 4 4 (5 6 7) |
|↑1 1 1 1 |1 2 1 |
|1 1 1 1 |↓7 7 6 6
|5 5 5 4 |3 2 1 |
|1 2 3 4 |2
2|2 2 3 4 |3 2 1 ↓6
|↑2 |
1|2 2 3 4 |3 2 1 ↓7
|↑1 |
1|1 1 1 1 |1 1 1
1|1 1 1 1 |2
5|↑1 ↓5 4 3 |3 3 3 3|
|4 4 4 3 |2
2|1 2 3 4 |5 6
7 ↑1 |↓7 6 5 4 |3
1|1 1 3 3 |5 5 5 4 |
|4 3 3 2 |1 |
<♭3: (grundtonen 1
blir en 6a)
|6 7 ↑1 ↓6 |↑2 |
|↓6 7 ↑1 ↓6 |7
7|↑1 1 1 1 |2 2 2
2|3 4 3 4 |3 4 3 |
>
1|↓5 5 5 5 5 5 5
5|7 7 7 7 7
7|↑2 2 2 2 2 2 2
2|4 4 4 4 4 (5 6 7) |
1|1 1 1 1|1 1 2 1|
|1 1 1 1 |2 3
4|3 3 3 3 |3 3 3
3|3 3 4 5 |4 4 |
4|3 3 3 3 |3 3 3
3|3 3 3 3 |♯5
3|3 6 6 6 |6 6
6 6|6 6 6 7 |6
6|5 5 5 5 |5 5
5 5|5 5 5 6 |♭7
6|6 6 6 6 |6 6 6
6|♭6 6 6 6 |♭6
5|5 5 5 5 |5
5 5 5|5 5 5 5 |5
5|2 2 2 2 |2 2 2
2|♯2 2 2 2 |♯2 (=♭3)
(=1 i moll)
<♭3: (grundtonen 1
blir en 6a)
6|↑1 ↓6 6 5 | 6 6 ↑1
1|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1
1|1 ↓6 6 5 |6 5 3
|5 3 5 3 |3 2 3
3|6 6 6 6 |6 6 ↑1 |,
|1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 |,
|1↓ 6 6 5 |6 6 ↑1 ,
↓6|↑1 ↓6 6 5 |6 6 ↑1 |,
|
Melodin i första raden börjar med bara en ton, men i
tredje raden är melodin precis som texten säger, nämligen
1/2, 2/3, 3/4 och 4/5 av grundtonens frekvens!
Denna melodi är bara alla tonartens toner på rad
... och här är det varannan ton, alltså ett ackord (brukar kallas brutet ackord).
Refrängen ska va lätt att sjunga, den här börjar med samma melodi
som i första versen fast högre upp.
Andra versen har oftast samma melodi som den första.
Det kan låta spännande att göra moll av durackord, speciellt 4.
Själva molltonen (♭6) blir en ledton neråt, till grindackordets kvint.
|
Får du luf - ten att vib - re - ra hörs en ton, ja fak - tiskt fle - ra:
Två- tre- fyr- å fem - te - de - lar, det blir ton - er - na vi spe - lar!
---
